Köldbryggor och nya passivhus

Sedan senaste uppdateringen har vi börjat rita på detaljlösningar runt grund, fönster och tak. Detta för att se över de köldbryggor som finns och försöka minimera desamma för ett så lågt energibehov och effektbehov som möjligt. Vi har skissat på en rad olika bottenplattor där man på ett eller annat sätt bryter den köldbrygga som annars uppstår vid platta på mark. En lösning är att ha en betongbalk under ytterväggarna och sedan en seperat bottenplatta under golvet. På detta vis bryts köldbryggan mellan den inre plattan och balken under ytterväggen. En annan lösning vi har tittat på är att enbart ha en balk under ytterväggarna och låta bli bottenplattan i resterande del. Cellplasten är så pass stark att den tål de trycklaster som uppstår i huset även om farmors tunga ekschiffonje släpas in i huset. Men för att öka värmekapaciteten i huset är det bra med tungt material och med väggar och tak av cellplast är grunden ett ypperligt ställe att gömma betong i.

För en vecka sedan blev vi varse att det finns risk att några av entreprenörerna ej kan fullfölja sina åtagande att uppföra sina passivhus. Då vi har intressenter för fler hus än den tomt vi idag förfogar över har vi de senaste veckorna skissat på nya spännande arkitektritade passivhus. Framtiden får utvisa vad som i realiteten verkligen byggs. Spännande att bygga passivhus är det hursomhellst :-)

Effektbehov ger huvudbry

Kraven som är fastställda för passivhus reglererar dels energibehovet men även effektbehovet. Energikravet definierar den mängd tillförd energi som huset får ha, nuvarande bestämmelser är satta till 55kWh/m2 och år. Denna energi ska räcka till uppvärmning av bostaden, driftel samt varmvattenförbrukning. Hushållsel till apparater och kylskåp ingår ej i energikravet. Effektkravet definierar den mängd uppvärmningseffekt huset behöver för att kunna hålla en innetemperatur på 20 grader under årets kallare dagar och får ej överstiga 12 w/m2.

Med hjälp av diverse hjälpmedel och gadgets går det att minska husets energiförbrukning, exempelvis genom att använda solfångare, återvinning av ventilationsluft eller installerande av solceller. Även med ett icke extremt välisolerat hus går det att uppnå energikravet med hjälp av andra installationer. Effektbehovet däremot är detsamma oavsett på vilket sätt huset får sin energi på. Här hjälper enbart extrem isolering och tunga material invändigt som kan lagra värme för att utjämna temperaturskillnader. Det går med andra ord inte att uppnå passivhusstandard för effektkravet bara genom att peppra taket med solceller och solfångare.

I förra veckan fick vi en version av Eje Sandbergs effekt- och energiberäkningsprogram som han utvecklat under en längre tid anpassat för passivhus. Vi har tidigare räknat med en demoversion av samma program och uppfyllt effektkravet. I det nya programmet som ännu bara har klimatdata för Västerås är det dock svårare att uppnå 12W/m2. Det krävs extra god isoleringsförmåga på fönster med betydligt lägre U-värde än 0,9 som är passivhuskravet. Tack vare våra limmade fönster kan vi komma neråt 0,6 men utreder möjliga fönsteravskärmningar för att ytterliggare sänka U-värdet. Alternativt får fönsterarean begränsas ytterliggare vilket sällan är populärt bland kunder.

Vi har goda förhoppningar om att uppnå effektkravet för vårt hus i Åhus då klimatet är mildare i Skåne än i Västerås även om det blir med små marginaler. Bygga passivhus är inte så lätt som man först kan tro..

Publicitet

Snökaos i malmö, regn i blekinge men i Åhus strilade vackra solstrålar fram genom tallskogen. Det var dags att berätta för omvärlden om den unika passivhusbyn i Åhus. Trots det världsunika i att uppföra nordens första passivhusby var det bara lokalpressen som var intresserade. Marieth, Patrik och Staffan från Kristianstads kommun hade kokat glögg hela morgonen och ställt upp både tält och flagga inför frysande journalister(och husrepresentanter).

Carl Eneroth, Jan-Åke Andersson och Johannes Igelström från KreativaHus Arkitekter tog sig till fots till platsen(mest ekologiska transportmedlet av dem alla) för att väcka journalisternas intresse i konkurrens med Thermofloc, Emrahus och LB-Hus. Patrik Lindblom drog bakgrunden till projektet, Christer Landenhed(stadsträdgårdsmästare) berättade om roliga buskar att plantera i tallskogen och Staffan Branting(Energirådgivare på Kristianstads kommun) berättade om skojiga och fiffiga energiprylar/gadgets.

Dagen efter dimper den ner, rykande färska Kristianstadsbladet. Jan-Åke Andersson som hellre står bakom än framför kameran är på förstasidan i sitt nuvarande hus, en föregångare till passivhus byggt redan 1996. Även de 7 passivhusen är skildrade men det personliga porträttet på Jan-Åke och hans bostad som var långt före sin tid dominerar. Om någon vet hur man bygger passivhus så är det Jan-Åke!

Vill du läsa hela artikeln gå in på http://www.kristianstadsbladet.se/article/20081204/KRISTIANSTAD/834805763/1338

Principen för ett passivhus

Hur fungerar egentligen ett passivhus och hur skiljer det sig från ett icke-passivhus? Den största skillnaden är isoleringsförmågan på väggar och fönster. KreativaHus Arkitekters eget byggstystem, CTEN väggblock, har ett U-värde på cirka 0,09 W/kvm ºC. Fönster har ett U-värde på mellan 0,6 och 0,9 beroende på typ av fönster. Detta gör att uppvärmningsbehovet är betydligt lägre än man är van vid. Därför har huset inget konventionellt uppvärmningssystem med radiatorer eller golvvärme. Människor och apparater såsom datorer och kylskåp tillgodoser husets värmebehov under årets flesta dagar.


En annan stor energislukare i en bostad är uppvärmning av varmvatten. Med en solfångare på 5 kvadratmeter så värms varmvattnet upp utan annan energikälla under årets varmare månader. Solfångaren är kopplad till en akumulatortank där den genererade värmen lagras och sedan fördelas till varmvattenberedaren. Det går även att koppla en vattenmantlad kamin till akumulatortanken för att värma upp varmvattnet under årets kallare månader när solfångaren inte generar värme.


För ett gott inomhusklimat krävs god ventilation. I de flesta hus sker detta genom ventiler vid fönster där friskluften kommer in och sedan sugs ut i kök och badrum. Nackdelen med detta är att uteluften under årets kallare månader behöver värmas upp till rumstemperatur vilket kräver mer tillförd energi. I våra hus finns ett FTX-aggregat(mekanisk Frånluft-Tilluft-Värmeväxlare) där tilluften värms upp av frånluften. Drygt 80 procent av värmen i frånluften överförs till tilluften som sedan fördelas ut i huset.

Fuktberäkning

För att undvika att passivhus får en mögelstämpel över sig bland allmänhet och media räknar vi på kondenspunkten i tak-konstruktion och väggkonstruktion. Det vill säga var någonstans i konstruktionen skulle det kunna bildas kondens och vart tar eventuellt vatten vägen.